Projektbeskrivning

EXPERT VILL SE MER PENGAR TILL SVENSKA BOLAG

Artikel i Dagens industri. ESS i Lund är ett av de största vetenskapsprojekten i Sverige genom tiderna och Sverige står för 35% av investeringen, cirka 6 miljarder kronor. Men utdelningen för industrin ser ut att bli minst sagt skral. Nu får regeringen kritik för att inte visa större intresse för projektet. Läs mer här (länk till di.se).
Intervju med Ulrika Steiner, VD Research Match Länk till artikeln på di.se (kräver abonnemang).

Svenska företag får tillbaka mindre än en femtedel i affärer av den dryga miljard staten årligen investerar i internationella forskningsanläggningar.
”Det riskerar att bli likadant när det kommer till ESS om vi inte blir bättre på att hålla oss framme”, säger Ulrika Steiner, vd för Research Match Sweden.

2014 betalade Sverige 1,26 miljarder kronor i bidrag till tio internationella forskningsanläggningar. Till exempel stod Sverige för 2,6 procent av finansieringen av Cern i Schweiz och för 3,4 procent av finansieringen av ESO i München och Chile. Samtidigt var den industriella återbäringen, det vill säga ordervolymen till svenska företag från respektive forskningsanläggning, 0,5 respektive 0,7 procent.

”I Sverige saknar vi ett statligt institut eller investmentbolag som kan bära finansieringen av högteknologiska prototyper. Och vi har länge saknat en funktion som kan matcha svensk industri mot de stora forskningsanläggningarna, det här borde svenska staten ha satsat på redan för 30 eller 40 år sedan”, säger Ulrika Steiner.

Research Match Sweden har fått i uppdrag av Vinnova, den statliga myndigheten för innovation, att matcha svenska företag och dess kompetens med upphandlingar som stora internationella forskningsanläggningar gör.

Sedan 2014 har Research Match Sweden på sin sajt publicerat drygt 270 upphandlingar för att synliggöra vilka möjliga affärer som finns vid sju internationella forskningsanläggningar, bland annat ESS som byggs utanför Lund.

När ESS byggs kommer 35 procent av finansieringen i så kallade in kind-bidrag. Finansieringsmodellen innebär att ett tjugotal laboratorier i de 17 partnerländerna levererar instrument och komponenter till forskningsanläggningen. Dessa leveranser värderas av en kommitté och värdet räknas av från respektive lands finansiering.

Ulrika Steiner varnar för att den svenska industriella återbäringen kan komma att hamna på en låg nivå även när det gäller ESS, som har en budget på 1,84 miljarder euro och till 35 procent finansieras av Sverige. En av orsakerna som hon lyfter fram till att affärerna uteblir är att svenska företag saknar kännedom om projekten.

”Den svenska industrin är i fara när vi inte är med och slåss om uppdrag inom prototyputveckling. Tillväxten hotas av att det finns ett glapp i finansieringen av produkter som hamnar mellan grundforskning och industriell innovationsutveckling.”

Julia Öberg, presschef på ESS, säger att det finns gott om svenska företag som har vunnit upphandlingar till forskningsanläggningen och hon lyfter fram Skanskas kontrakt för att bygga ESS som det största.

”Erfarenheter från liknande anläggningar, som till exempel Cern, visar att 80 procent av de investerade pengarna hamnar i regionen. Det är troligt att vi kommer att se liknande siffror för ESS, särskilt när det kommer till drift och underhåll även om de tjänsterna ska upphandlas”, säger hon.

Eftersom Sverige är värdland kommer inga in kind-bidrag härifrån. Däremot finns samarbeten med bland annat universiteten i Uppsala och Lund som är värda 16 respektive 3 miljoner euro.

Dagens industri 160315
Fredrik Norrlid
Foto: ESS